Gult är fult

När jag var liten så växte jag upp i en villa intill ett litet skogsområde. På andra sidan det lilla skogsområdet bodde en jämnårig flicka som jag blev kompis med. När vi sen började skolan så hamnade vi i samma klass under hela grundskolan och idag sisådär 24-25 år senare, varsitt hus och varsitt barn senare, så är hon min allra bästa vän.

Hon är den där vännen som ger dig energi, som du kan vara dig själv med, som lyssnar och finns där vad det än är, som har ett otroligt stort hjärta och som du skrattar väldigt mycket ihop med.



Den här vännen min bor i ett gammalt, helt ljuvligt hus mitt ute på landet. Ja när man har en egen allé och bara fält som grannar, då bor man mitt ute på landet! Jag älskar deras hus och innan vi köpte vårt eget så var vi husvakter ibland när de reste bort. Det finns ett lugn där ute som fyller hela själen.

Vi försökte faktiskt köpa deras grannhus i somras, när det var till salu. Grannhus som i bortom fältet. Det fältet är ungefär lika stort som skogen vi hade emellan våra hus som små. Men tyvärr var det huset i på tok för dåligt skick för en ung familj som precis skulle få barn, det var ca 100 år gammalt och inte renoverat på 60 år. Ett helt enormt projekt.

Min fina vän har äntligen börjat blogga!
Deras gamla hus förtjänar uppmärksamheten, min väns glada upptåg bland loppisar, med färg och pensel, renoveringar och projekt vill säkert fler än jag få följa. Vi har väldigt lika smak och jag älskar vad de gjort med sitt gamla hus hittills. Framförallt så är de så påhittiga. Lyckas få ihop det så fint och min vän är full med idéer. Världens godaste mat lagar hon också, hon har utlovat recept och foton på det med.

Jag rekommenderar varmt ett besök på hennes blogg!
å glöm nu inte kommentera, det är så roligt när man är ny bloggare :)

Klicka bara här!