Come away with me

Kinderna frusna, håret lite blött, kroppen nöjd.
Sitter i soffan efter en kvällspromenad i snöandet, sätter på mig lurarna och en hes, vacker Norah Jonesröst fyller hela mig med känslor.

Det är lite mörkt, bara två myslampor tända, ingen TV på, lugn och ro och jag är ensam.

Viss musik berör mig ända in i själen. Fyller mig med ändlös glädje och tårande sorgsenhet på samma gång, men mest av allt bara smeker den min själ och jag blundar. Bara Är. Ibland tänker, planerar, gör jag så mycket att jag glömmer bort att känna, bara vara. Hade jag haft en öppen spis hade jag tänt en eld nu och drömt mig bort in i lågorna, det är meditation på vardagsnivå tycker jag. För mig är en eldstad den bästa inredningsdetaljen över alla andra.


I mina drömmar har jag en egen osteopatmottagning om 10 år, hemma på min gård i ett eget hus. Huset har vita, putsade väggar, gamla trägolv och en liten eldstad i behandlingsrummet. Det ligger ett fårskinn på golvet, linnegardiner vid fönstrena, huset utstrålar lugn och harmoni.
Dit kan man komma och lägga sig på bänken, få en skön behandling, en stund av avkoppling och välgörande genomgång utav käre trotjänare Kroppen, som den är så väl värd. Men eftersom jag är övertygad om att själ och kropp hänger ihop är det också en plats där själen stimuleras.

Plugga, plugga hårdare.
Mot drömmarnas land.
Jag vill det här mer än jag kan förklara.

Inspiration: Roomservice

Någon som såg Roomservice i onsdags? Nya avsnitt.

Jag tycker de är mysiga, Johnny och Mattias, men nu hade de ett gäng med mer folk med sig också. De renoverade två rum i ett sommarhus som en släkt hade tillsammans. De gjorde också jättefint och mysigt i trädgården. Det spelades in i sensomras så min längtan efter värmen blev väldigt stor när de grillade, satte upp kvällsbelysning i trädgården och planterade.

FÖRE:



EFTER:

Bilder från http://kanal5/. se

Även om jag generellt gillar ljusare hem och kanske inte hade valt just den tapeten i matrummet så tyckte jag fönstrena gjorde sig så himla mycket bättre emot det mörka! Otroligt vackra gamla fönster. Det var roligt att de fick ihop en så blandad stil och passande till alla de olika generationer människor i släkten som ägde huset. Den ser mörk ut på bilderna här, men för första gången blev jag faktiskt lite förtjust i färgen turkos, som de målat med i soffrummet.

Den som missade avsnittet men är nyfiken kan kika på hemsidan och se avsnittet på deras webbTV. Smidigt!

Älskar inspiration.
Längtar tills vi kan renovera igen.

Blomkantad Sorg

Jag som alltid annars älskar snö har blivit så trött på den för första gången, att jag sitter och tittar igenom alla mina gamla foton från vår, sommar och höst ;)
Allt där naturen är lite grönare!

Mitt bland de vackra vårfotona på vitsippebackarna som jag hittade förra året så dyker Hon plötsligt upp. Det hugger snabbt till i hjärtat, aj. Men sedan tunnas smärtan sakta ut lite och jag ler. Jag kan le nu. Det gör ont, men jag kan le. Le åt vilken fin tid vi fick tillsammans, le åt vilken trogen, omtänksam vän hon var. Le åt det fina vi fick ihop.

Kvittra bodde hos mig och sambon mer eller mindre hela senaste året. Det är mina föräldrars hund, men vi kunde bäst ge henne vad hon behövde sin sista tid. Sällskap nästan jämt, promenader ofta men inte långt, inga trappor, samt lugn och ro från andra hundar. För ett år sedan blev hon efter 7 år som en mycket aktiv hund, jättehalt. Det visade sig på röntgen att hennes höft var helt missbildad men med rätt träning/vård kunde hon iaf leva nåt år till.



Hon var med mig jämt. I stallet, i skogen, till stranden, till kompisar, vad som helst.
Hon älskade att bara få åka med i bilen, få vara med. Men sista tiden orkade inte kroppen, trots det varma täcket hon fick klarade hon inte kylan utan att få mer värk, så hon kunde inte längre följa med till stallet.

Vi gav henne allt detta sista året. Vi fullkomligt öste kärlek över henne. Skämde bort henne, var aldrig ledsna runt henne, köpte hellre hem mat än åt på restaurang för att vara med henne. Vi åkte till stranden på tidiga hösten och hon fick bada om hon vill, hon orkade bara lite men hon njöt. Hon blev bästis med vår hankatt som jämt var runt henne.

Hon älskade att sola, men blev så kall och stel när hon låg i gräset så det passade henne perfekt att ligga ute på vår balkong i våras/somras med det nylagda trallgolvet. Hon försökte följa med på svampplockning i höstas, men blev så trött och öm efter ett tag så hon fick gå tillbaka och vila i bilen medans vi letade vidare.

Hon höll mig gärna sällskap ute på balkongen när jag planterade, vattnade, pulade och fixade där ute. Hon var en så fin vän och det är tomt utan henne.

Men nu slipper hon lida mer.
Nu är hon förhoppningsvis på en plats där höften inte gör ont mer, där hon kan springa på fälten med mig och min häst igen, i full galopp! Spring vännen, spring. Det är du värd!

Längtan till Våren

Min kära blogg har varit tyst och sovande ett bra tag nu.
Vintertrött.
Fullt upp.
Sorg.

Men nu börjar jag längta efter att blogga här igen. Jag längtar efter att blogga om mina för andra säkert helt ointressanta fröer och plantor, längtar tills jag kan peta ner de första fröna i lite jord och sedan gå varje dag och titta till dem, ha nogrann koll på jordens fuktighet, att lampor värmer dem när solen gått ner, lyckan när de första tittar upp och att sedan få följa dem tills de är stora och får flytta ut :)



En planta Blomstertobak som jag sådde förra året gav jag bort till mitt sommarjobb i augusti och hela långa hösten blommade den stolt och 1,5 meter stor. Det var först i december som den dog, helt otroligt. Då blir man lite stolt. Det är lite som mina bebisar jag fött upp själv ;)



Jag längtar tills det kan se ut så här i mina fönster igen!
Men i år ska jag inte så samma fröer som förra året. Jag sitter och läser igenom alla inlägg jag gjorde förra året för att minnas vad jag var nöjd med och vad jag inte var nöjd med.



Egensått:
Basilika -superbra! kommer jag så i år med.
Gräslök -bha, vilket skämt. Lyckades inte trots 3 försök. Blir inget sånt i år.
Blomstertobak -blev för stora plantor för min lilla balkong, sås inte i år med.
Aster -underbara! sår troligen dem igen i år, de rosa var finast.
Doroteablommma -blev ingen succé, går bort i år.

Krasse -sådde 3 olika sorter, buskkrasse, vanlig krasse och fjärilskrasse. Den sistnämna är fortfarande favoriten även om den blommade över lite väl tidigt förra året. Vanlig krasse fullkomligt svämmade mitt hem över i, är inte säker på att jag kommer så dem i år...
Blomman För Dagen -de fina, trogna vännerna. De får gärna vara med i år med, behöver fina klättrare till armeringsnätet.

Ananastistel -vackra men blommade ganska sent för mig.
Ringblomma -trivdes nog inte hos mig, de blommande men med fula, slitna blommor.

Sedan hade jag ju tomatplantor, smultron och rosbuske på balkongen också. Tomatplantorna tog en herrans massa plats och även om det var sunda, fina tomater med massa antioxidanter i, så smakade de ärligt talat inte så mycket. Om jag orkar trängas med tomater igen i år så får det bli en annan sort, gärna småtomater. Jag sår nog inte det själv, köper plantor istället. Smultronbuskarna står ute på balkongen, jag har lite grand glömt bort dem så vi får väl se om de lever till våren.... Hoppas det! De var guldgruvor :)

Rosor är min passion och min förbannelse. Jag älskar dem. De hatar mig. Men skam den som ger sig ;)

I år ska jag ta upp min idé från i somras om att anlägga en liten rosrabatt framför balkongen. Mina pensionärsgrannar har jättefina gula rosor framför sin balkong som inspirerat mig. Jag kanske skulle köpa en klätterros också som kan växa upp i armeringsnätet?

I övrigt tänker jag odla mer ätbart i år och mindre utav halvstora eller små blommor som vill bo i halvstor kruka och bara tar massa plats. Åter igen är mitt mål att inte fylla balkongen lika mycket som förra året ;)

Nu är min vårlängtan stark.
Här är en härlig bild från något av de första tillfällen med blommor på balkongen förra våren. Egenplockade vitsippor och bakom dem står påskliljor och en del krasse som började få vara ute en stund om dagen.... Snart, snart, snart.....

Julpyntpyssel

Drygt en vecka kvar till jul!

Jag skrev en lång lista på allt julpyssel jag skulle göra. Det blev inte så mycket. Främst pga tidsbrist men också eftersom jag inte lyckats hitta en enda jäkla hobbyaffär i den här stan, den gamla har slagit igen/flyttat. Så piprensare, pärlor, pappbokstäver och allt jag planerat köpa för vänta tills nästa år. Då åker jag baskemig till Växjö och handlar på Panduro!

Men lite julstämning har vi hemma ändå.
Här ovan är årets nya julstjärna som pryder sovrumsfönstret så fint.
Amaryllis blommar för fullt nu, så vackert!

Mitt pysselsinne tillfredsställdes dock en del när jag under två dagar knåpade ihop en granrisgirlang för första gången i mitt liv :) Ett kraftigt snöre, lite najtråd, granriskvistar, kottar, tallkvistar och lite tålamod var allt som behövdes.

Väl färdig satte jag upp den längs med räcket ute på balkongen och lindade in ljusslingan i girlangen. Det blev över förväntan! Jättefint, särskilt när det är mörkt ute.

Jag köpte hyacinter för första gången i mitt liv och slog till på 5 stycken direkt.
Det skulle jag inte gjort. Höll på att dö av den starka doften när alla 5 slog ut efter en vecka, så de fick tyvärr åka ut på balkongen.

Två stora julkulor hänger i vardagsrumsfönstrena och belyses fint underifrån utav adventsljusstakarna. Ute yr snön ännu, det har nu snöat i ett dygn i sträck här och det är ett tjock snötäcke som ligger vackert över precis allt utomhus, särskilt gör den träden vita och vackra.



Jag älskar, älskar snölandskapet!

Det här är Riktig Vinter för mig, som när jag var barn och vi åkte skidor i trädgården och i skogen, vi sopade upp en isbana nere vid båthamnen eller åkte till Ölands alvar och åkte skridskor på översvämmade fält. Vinter betydde alltid snö. Numera är det sällan, sällan vi får vita jular, så jag hoppas innerligt att snön ligger kvar en vecka till.

Jag ser det snöar...

I lördags kom årets första snö här i Småland!
Jag försökte fånga det vackra på foto, jag har aldrig sett så stora snöflingor förr, magiskt!

På vägen ut till stallet var jag tvungen att stanna till och fota det vackra landskapet, blev lite som en tavla, eller "Fönster till Vintervärlden".

Visst är det något speciellt med årets första snö?!



Min fröken var inte lika nöjd, det snöade på snedden, rakt i hennes ansikte och öron, så hon var glad att få komma in i stallet en timme medans jag gjorde mina sysslor.

Jag är nog lite knasig, men varje år när den allra första snön kommer så måste jag sjunga "Jag ser det snöar" för mig själv :)

Det kom ganska mycket snö!

I år finns det hopp om en vit jul :)

Den ljuva doften av nymålat

Ursäkta, jag har varit urdålig på att uppdatera bloggen på senaste!
Jag har inte legat på sofflocket, tvärtom. Jobb, hemtenta och mammas stora flytt till lägenheten har tagit och upptar all tid nu. Förutom att bära kartonger, möbler och prylar har jag skruvat ihop nyköpt ekbord och tillhörande stolar, satt ihop garderobsinsatser med trådbackar, skruvat ihop skrivbord och skåp. Mamma och jag har varit i mängder av möbel och inredningsaffärer, ofta bara tittat på saker samt shoppat en himla massa likaså.

Men det bästa var att jag fick dra på mig målarkläderna igen!
Det var länge sedan nu, underbara, fina målarkläder. Man är aldrig så snygg som i dessa vita kladda-bäst-du-vill-brallor!



Det är tveklöst mina favoritplagg utav alla tänkbara klädesplagg.

Stjärnornas krig skulle bort, vitt skulle in!

En mindre vägg blev målad i en ljus ton utav grön-grått som blev riktigt, riktigt lyckad. Svårt att beskriva färgen, får försöka fota den, men färger ska ju upplevas på riktigt för att göras rättvisa. Ska erkänna, sambon fick ensam måla den biten, han var lycklig och saknade sitt gamla jobb som målare. Till det vita och ljust gröngråa är det uppsatt svarta gardiner med mönster, en vit gammal ärvd byrå och en säng finns även i rummet, samt ett skrivbord och väggskåp i ek och svart, jättesnyggt.

Nackdel: jag är hur galet sugen som helst på att måla om hemma hos mig! Jag är så evigt trött på den svarta väggen. Det är mörkt nog nu, den väggen slukar allt ljus! Usch.

Men det var härligt att dra på målarkläderna igen. Tänk den dagen vi har ett helt hus att måla/tapetsera om! :D