Utmanad!

Jag har fått en utmaning utav Rebecka med den urmysiga bloggen http://beccashus.blogspot.com/ Jag vet att det tog lite tid Rebecka, men det var inte helt lätt! ;)

Skriv 10 saker om dig själv.
Knepigt.
Men utmaningar är till för att tas an!

1.
Jag kom till världen år 1982 lite motvilligt, så de fick ta till sugklockan. Pappa såg sitt förstfödda barn och tänkte "hjälp, ska de se ut så där??" för jag var blå och med avlång skalle pga sugklockan ;)

2.
Jag tycker tvärtemot de flesta tjejer att det är urtråkigt att köpa skor eller handväskor, ett nödvändigt ont. Handväskor -släpa runt på nåt som hänger på axeln och gör mig sned, nåt man alltid måste hålla reda på, nåt som alltid stjäl ena armens fulla funktion, nåt som folk dessutom vill sno, galenskap. Skor -alla skor är gjorda för folk med små, smala fötter och noll smärtuppfattning. Gå i högklackat är för mig lika obegripligt som att lägga handen på en varm spisplatta med flit, det gör ju ont och gör min kropp skada?

3.
Jag pluggade två terminer praktisk filosofi i Lund när jag var 20 år och ibland kan jag fundera på om den fysiska världen eller tankevärlden egentligen är "den riktiga världen"...

4.
Jag är halvt uppvuxen i en kanot. Från att jag låg i mammas mage tills jag var i tonåren så semestrade min familj jämt i skärgården med kanoter, tält och härliga havet. I framtiden vill jag gärna ha en egen kanot och någon gång ta med sambon ut dit i skärgården. Det är frihet!

5.
Jag har en stor fasa när det gäller inredning och det är VALV. Kan bara inte förstå mig på dem.

6.
Jag pluggar andra året på osteopatutbildningen, utav fyra år. Helt fantastisk utbildning! Roligt, fascinerande, apsvårt, frustrerande, superkul, läskigt, krävande och väldigt utvecklande.

7.
I mina drömmar där allt kan hända, så finns just nu en hästgård med strandtomt vid kusten. Där stallet är putsat vitt med högt i tak och hagarna kuperade och enorma. Huset vårt är ett 100 år gammalt trähus med liggande panel och mycket fönster eller ett vitt, gotländskt kalkstenshus med djupa fönster. På gården ligger en mindre flygelbyggnad där min osteopatmottagning är belägen. Därinne finns det i behandlingsrummet vita putsade väggar, naturmaterial, en öppen spis att elda i och fårskinn på golvet runt behandlingsbänken. En rofylld plats att komma och få en skön behandling på, för det finns inget bättre än en osteopatbehandling om du frågar min kropp.

8.
Jag är en drömmare. Älskar att drömma! Drömmarna är många olika och ändras också väldigt ofta ;)

9.
Jag är vegetarian.

10.
Jag har en underbar häst och fyra goa katter, jag är en riktig djurmänniska. Livet vore hemskt utan dem.




Jag skickar gärna vidare utmaningen till;

Lisa med bloggen http://numos.blogspot.com/
Camilla med bloggen http://camilla.tradgardsblogg.se/
Lina med bloggen http://linerulla.blogg.se/

Hoppas ni vill haka på :)

Mode i att renovera?

Tänk vad tiderna förändras!
Detta huset bodde min mamma i som barn.


(foto från annonsen; http://www.hemnet.se/beskrivning/hemnet/522416 )


När de flyttade in där var hon 12 år gammal. De flyttade från en tvåa där familjen på två vuxna och tre barn hade bott sedan mamma föddes. När de köpte huset gjorde mormor och morfar vad som var modernt då, jo man bytte ut alla vackra gamla spegeldörrar i trä emot nya glasdörrar. Det fanns kakelugnar i nästan varje rum, de rev ut alla utom en!

Nu i efterhand tycker man ju att det var rena våldsbrottet på ett så vackert gammalt hus! Men så var modet då. Idag är det ju tvärtom mycket modernt att bevara det gamla i ett hus.

Jag har aldrig varit i detta hus, det såldes långt innan jag föddes, men det är en rolig känsla att titta på fotona i annonsen och föreställa mig mammas barndom där. Konstig känsla. Mamma säger att det ser nästan likadant ut nu som då.

Sovrummet

Några nya bilder ifrån vårt sovrum.
Provar med helvita överkast ett tag, får se om det funkar med tanke på att vi har fyra katter som gärna hårar ner, men snyggt är det.

Vid min födelsedag fick jag dessa snygga lakan utav Ullie och Magnus, tack! Tycker verkligen om dem, väldigt sköna att sova i också. Saga instämmer ;)

Min favorit i sovrummet är definitivt byrån som jag fick av mormor. Den har jag visat förr, men tål att upprepas. Älskar snideriet och stilen på den! När jag fick den utav mormor förra året så var den sliten och lite maskäten.



Men sambon spacklade igen ojämnheter och maskhål och vi målade den sedan så här vacker!

Mitt sug att måla har blivit stort nu, men vi har inte råd att måla om vardagsrummet ännu. Dock håll min haka på att ramla loss häromdagen när sambon plötsligt sa "måla du den vit om du vill" när jag och en kompis satt och pratade om vår skänk och hur fin den skulle vara som vit. Helt på skoj, för sambon har nämnligen varit mycket bestämt med att hans skänk, som han köpte långt innan vi blev tillsammans, absolut inte skulle målas vit.

Nu blev jag så paff över denna helomvändning att jag fått lite kalla fötter.
Ska jag?
Tänk om den skulle vara urfin så här mörk i mitt framtida, ljusa, vita villahem? ;)
Men den är verkligen mörk och tung och har blivit lite sliten uppepå...

Måla eller inte måla?

Höstmys

Nu har jag köpt ljung till balkongen och då är det höst!
I allafall om jag får bestämma. Det kunde gott bli lite höstkallt dock.

Häromdagen fyllde sambon 29 år och jag gjorde lite höstfint pynt på soffbordet.

Jag plockade rönnbär och några vildäpplen i skogen och köpte ett par nya blockljus.

Det roligaste är att fick inspirationen till att pynta med rönnbär efter att jag surfat runt och läst på andra bloggar, det är så kul med all inspiration man får utav andras bloggar! Tack :)

17 september 2009

Igår firade sambon och jag 4 år tillsammans!

Han överraskade mig med en underbar bukett med rosor när han kom hem.
De doftar helt ljuvligt.

Första tiden efter att vi blev tillsammans så kunde han överraska mig med en ros eller flera ganska ofta. Han brukade skriva en liten dikt på ett kort också, om sina känslor för mig. Han är väldigt duktig på att skriva, vackert och med humor.



Jag fick ett kort även till dessa rosor med ord som får ögonen att tåras. Han är verkligen ett äkta guldkorn. Han betyder mer för mig än jag kan förklara i ord.

Jag är så otroligt glad att han finns i mitt liv!

Den fulsnyggaste prylen?

Nu måste jag bara få visa upp en pryl i mitt hem som är ganska rolig. Jag har haft den i ett par år nu och den har fått pryda hemmet i perioder och bo i garderoben i perioder.



Men den är SÅ rolig. Så där ful att den blir snygg. Förlåt svärföräldrarna (julklapp) men den är ful på ett alldeles härligt sätt! Så smaklös med sitt plasthandtag och fluffkant men samtidigt så söt. Den matchar min röda soffa också. Hehe.



För den som inte ser det, så är det en lampa som ska se ut som en handväska ;)
Jag måste erkänna, jag älskar den! hihi framförallt för att den får mig att le! Märklig känsla att se på en pryl och tycka att den är underbar och totalt smaklös på samma gång.




Har du någon fulsnygg pryl hemma?

Sugen?

Det blir jag!
Mmmm så gott det är med egenodlade tomater! Jag vet knappt vart jag ska ta vägen, så goda är de. Än finns det lite liv på min balkong. Aster, Krasse och Blomman För Dagen står ännu i blom. Anastisteln är på väg ut i blom och gräslöken verkar för första gången trivas. Ja och så är det tomater som rödnar en efter en också.

Det finns ett helt gäng med gröna tomater också som jag hoppas vill mogna innan hösten på allvar slår till. Se här nedom de röda.

Annars är det lite sorgset därute. Mycket som har vissnat. Men några små glädjeämnen kan man finna;

Jag fyndade en så otroligt söt "ringklocka" häromveckan på Granngården faktiskt. Den är upphängd lite tillfälligt så länge tills jag bestämt vart jag vill ha den, men åh så vacker den är. Den har dubbel betydelse för mig, dels för sitt vackra yttre men också för att den väldigt starkt påminner mig om min morfar som dog för många år sedan.



Morfar och mormor hade en sommarstuga där vi ofta hälsade på när jag var liten. Alltid när vi kom dit och när vi åkte så ställde sig morfar utanför dörren och medans vi backade ut bilen och åkte hemåt så vinkade han farväl och ringde i en stor, högljudd klocka lik denna, men betydligt större. Det var bara något han brukade göra. Starka, varma minnen kommer över mig när jag ser på denna klockan och tänker på morfar. Jag kan se honom framför mig, stå där och ringa i klockan och vinka åt oss med ett leende.

Idag belönade blomman för dagen mig med flera vackra blå, stora blommor.

Den blå färgen är vanlig men tilltalar mig så starkt ändå. Det blir så himla stora blommor! Så intensivt blå, jag älskar dem.

Min morfar dog samma år som min farfar dog. Jag försöker, men kan inte minnas vilket år det var. Men det är är minst 10 år sedan, om inte mer. Det är så synd att jag inte fick lära känna dem mer, som lite äldre. Idag och igår har jag umgåtts med min mormor, den enda jag har kvar från den generationen. Hon är 89 år nu och det märks att hon inte orkar som förr. Mormor berättade för mig om när hon och morfar träffades. Om när de fick barn. Om släkten hennes. Det är så värdefullt att ha henne kvar i livet, för det är nog först nu som vuxen som jag verkligen uppskattar att få höra henne berätta om sådant här.

Tyvärr finns inte sommarstugan kvar i släkten längre. Men genom min nyköpta klocka och genom den gamla slitna rutiga kepsen jag har kvar efter morfar, så minns jag honom. Det känns liksom fint.