En inneboende

Vi har fått en ny liten inneboende.
Igår skulle jag öppna skjutdörren in till mitt växthus för att skörda ett par paprika, när jag blev så skrämd att hjärtat nästan hoppade ur. Jag sköt upp dörren kvickt och skulle precis sätta in ena foten i växthuset när jag ser att det ligger en liten igelkott och sover precis innanför dörren, där jag tänkte sätta foten!

Det kanske inte låter så otäckt, men eftersom herr kotte inte hade meddelat sin inflytt så blev jag väldigt överraskad och skrämd. Där låg han kvar i godan ro och solade sig. Jag upptäckte senare ett par bajshögar inne i växthuset så han har nog gottat sig där ett tag. Vem kan klandra honom? Vindruvor, tomater och massa goda örter. Han lyckas precis klämma sig in mellan glasväggen och husväggen där ett litet hål finns.



Han får gärna bo där om han vill. Jag är lite imponerad över igelkottens mod med tanke på våra fyra katter som gärna vaktar gården annars. Ska man kanske till å med lägga in en hög löv därinne åt honom för vinter? Nja det kanske är dumt...

September i trädgården

Trots att jag knappt hunnit med varken blogg eller trädgård i sommar så är det en hel del som växer där ute ändå! Vi har skördat den första egna gurkan (någonsin), mums! Mina två plantor med småtomater har gett tomater i över en månad nu, jättegoda.



Paprikan börjar få färg nu. Ja, den ska vara brun! En märklig sort som jag beställde på nätet förra året, ska bli spännande att se om den smakar paprika eller choklad ;)



Den gula löken är klar, men det blev inte så många eller så stora. Nästa år ska jag sätta lökar istället för så från frö. Det var knepigt.



Trots att sambon vid två tillfällen med gräsklipparen kört över gurkplantorna som spritt sig utanför pallkragen, har det kommit flera gurkor. Kul! Fast tyvärr är skalet lite hårt, men det kan man ju skala bort visserligen.



Vår stora vinranka i växthuset är full med mogna, lila vindruvor som är söta och goda.

Annars börjar det väl bli dags att avrunda och utvärdera årets skörd. Morötterna blev supergoda, dem har vi flera kvar utav fortfarande. Salladen, supergod och bra. Dock satte jag lite för mycket och borde sått i flera omgångar i stället. Kanske prova fler än 2 sorter nästa år.






Jordgubbarna var jättegoda, de ger förhoppningsvis mer frukt nästa år. De har satt massor utav revor! Spenaten var god, men växte sig snabbt för stor. Purjolök var mer eller mindre ett misslyckande, det står 3 små purjolökar kvar ute i landet som fortfarande är för små.



Gurka var jättesvårt att så, det blev 3-4 plantor utav säkert 20 sådda frön. Men de som tog sig blev bra och har ju som sagt gett gurka. Bönorna är inte klara ännu, men det är fullt med "frukt" på dem, jag vet inte riktigt när de ska skördas ärligt talat? Rädisor funkade så där. Det var lite för varm placering för dem, plus att de blev väldigt uppätna utav något ? i trädgården.

Till nästa år funderar jag faktiskt lite på att flytta alla eller en del utav pallkragarna till andra sidan huset där det inte är full sol hela dagen och istället ha några fina buskar eller blommor vid uteplatsen. Det är skönt med skörden nära, men jag fick vattna hur mycket som helst. Det skulle vara fint med en egen hörna med odlingslådor med grus emellan, men det är ett lite större projekt...

Är det något jag lärt mig under första sommaren/våren med egen trädgård så är det att när man har en 1-åring att ta hand om samtidigt så tar allting i trädgården 700 år att få gjort!!

Gotland i mitt hjärta

Finns det någon mer underbar plats?

En del utav semestern tillbringade vi på Gotland och vi har haft det så himla bra. Träffat släkt, vänner, campat, varit på indisk-orientalisk 30-årsfest, besökt loppisar, strosat i Visby innerstad, varit på Fårö 2 gånger, klättrat på ringmuren, ätit Packhuskällarens supergoda nachostallrik, badat och haft det riktigt skönt.

Men nu är det jobb, vardag och renoveringar som gäller igen :)

Jag och Ögonmåttet del 1

Jag älskar gamla möbler och jag älskar att göra fynd.



För ett par veckor sedan hittade jag detta skåp på ett second-hand-ställe. Jag trodde inte prislappen var sann, men det var den, 150 kronor. Skåpet är riktigt gediget och väger cirkus 2 ton.



Det stod ute i en lada full med möbler och grejer, som en bortglömd, dammig pärla. Jag såg framför mig hur perfekt det skulle passa i vår hall. Som vitt förstås. Jag mätte aldrig skåpet, jag kände mig mycket säker på min sak och i mitt inre såg jag framför mig hur både skåpet och en stol eller en jackhängare skulle få plats längs denna vägg.









Hm. Ja, en sak hade jag rätt i. Skåpet blev urvackert i vitt! Men det där ögonmåttet mitt... Det svek mig åter igen.

-Nej, det är inte första gången som jag har ögonmåttat fel.
-Nej, jag verkar aldrig lära mig att börja ta med tumstock.

Det är precis, precis att vi kunde klämma in skåpet längs väggen i hallen, det var väl kanske en meter längre än jag hade sett framför mig i mitt inre.... (ups)





Nu råder lite beslutsångest. Om skåpet ska stå kvar i hallen eller om det ska få byta plats med skänken eller linneskåpet, vilka båda två passar rätt bra där de står idag... Knepigt.

Men i övrigt så bara älskar jag möbeln! Den blev så himla vacker som vit. Jag älskar alla de små detaljerna som kom fram, vilket hantverk. Någon har lagt mycket tid, jobb och kärlek i skapandet utav denna möbel tror jag.

Någonting gammalt, något nytt, något blått och något lånat....

Oj oj oj oj oj.

Igår gick min kära sambo ned på knä och friade till mig!

Vilken dag, han hade planerat upp den i smyg från morgon till kväll, underbara älskade, fina människa! Jag trodde bara att vi för en gångs skull skulle gå ut på restaurang och äta, själva, med barnvakt till sonen. Mysigt! Dejtdag liksom.

Jag blev uppvaktad med frukost på sängen och små presenter då och då under dagen, jag blev lite förvånad att han tog i så, men visst, det var ju vår dejtdag! Hihi, men det blev visst lite mer än så. Vår förlovningsdag! Presenterna blev ledtrådar till frieriet som han gjorde vid havet, som jag älskar.

Lycklig!

Gästrummet

Min sambo är gotlänning. Jag älskar Gotland.

När vi skulle göra i ordning gästrummet nere så kom en dröm fram om att försöka skapa ett Gotlandsrum. Men hur? Vad är Gotland? Hur får man fram den känslan i inredning? Jag har ingen aning om vi lyckades, men vi tycker väldigt mycket om rummet båda två.



Sambon har spacklat, trixat, spacklat och fixat för att få fram en yta på väggarna som ska likna puts. Puts och kalkstenshus är Gotland för oss. Det tog mycket tid och mycket spackel! Det syns tyvärr inte på bilderna men väggarna ser verkligen "putsade" ut.

Före -När vi köpte huset så låg det en ledsen gammal plastmatta med både fläckar och hål i på golvet och väggarna hade en rosa-beige nyans som man kan se på väggen nedanför det vita på fotot nedan. Tyvärr glömde vi båda två ta en vettig förebild på väggarna.



För mig är Gotland ljus, sten, natur och råa material. Gardinerna är vita linnegardiner, på golvet ligger ett stort (långhårigt) fårskinn och på väggarna har vi satt upp foton som vi själva har tagit på Gotland. Lite favoritböcker, nytt golv med ja, och ett gammalt linneskåp som blivit vitt nu.



Jag älskar det. Längtan till Gotland infinner sig därinne och med tiden kommer vi nog fylla på med kära föremål som påminner just oss om Gotland. För det är så ju med minnen och känslor, det som är Gotland för mig, kanske inte är Gotland för någon annan.

Turkost och kladdvänligt

Hej alla barn nu blir det barnprogram.
Titta nu här vad lilla jag tar fram.

En liten burk med turkos färg och nu ska ni höra, vad man med en turkos färg kan göra?

Häll den i penseln och tuta och kör, så har vi gjort oss ett staffli i glad kulör!



Jag hittade ett staffli på en second hand-affär i förra veckan som så gärna ville flytta hem till oss. 30 riksdaler kostade det och allt som behövdes var lite kärlek och lite färg. Eller ja, färg fanns det visserligen lite på redan...



Fast jag ville ha mer färg!






Det ska ju bo i barnrummet som vi så smått börjar planera renoveringen utav. Lille J sover inne hos oss ännu men nu är vi riktigt sugna på att fixa hans rum snart. Det var ett bra tag sedan jag målade i någon annan färg än vitt så det här var riktigt roligt! Jag älskar turkost, särskilt på min busunge.





Nu ska jag bara blanda till lite fingerfärg någon dag, klä av herr blivande konstnär, sätta honom i matstolen intill staffliet och låta honom skapa sitt första konstverk! Jag räknar med att den turkosa färgen kommer få många andra färgers sällskap men det gör ingenting. Det blir fint det med.