27 oktober 2011

Brunt, brunt och mer brunt?



Förlåt mamma och pappa som valde likadana tapeter i huset jag växte upp i, men jag haaaaaatar verkligen såna här buckliga strukturtapeter! Jepp här är är fotobevis på det i min mening allra minst tjusiga rummet i vårt hus just nu. Beige buckel möter bajsbrun buckel. Den bajsbruna väggen är stor och snedvägg och det första man ser när man kommer in i rummet.... hur tänkte de?

Den stjäl väldigt mycket ljus också förstås. Gissa vilken färg det kommer bli istället?
Men det här är alltså så långt som vi har kommit just nu. En bit tapet är bortriven för att se hur hårt den satt. Det lät lovande på sambon. Spackel, färg och sånt har vi hemma, det är bara tiden som fattas. Och som sagt möblerna som måste ut. Bara.....

25 oktober 2011

Förlåt!



Jag vet precis hur det är när folk ska börja "Jula sig" alldeles för långt innan, blä!
Men i år har jag fått fnatt!?
Jag har redan plockat fram mina julpysseltidningar och pratar drömskt med sambon om var vi ska ställa julgranen, vad vi ska ha på julbordet, köpt en julljusstake, slagit in ett par julklappar och drömmer mig bort :)



Detta är första gången på många år som jag riktigt längtar till julen. Kanske är det för att det blir vår allra första jul som husägare? Kanske är det för att sonen nog kommer uppskatta julen lite mer i år, än förra året när han var en söt, knubbig, ovetandes liten 4-månadersbebis?



Förstå mig rätt. Jag njuter till fullo utav hösten och tycker inte att tiden till jul ska gå fort. Men jag ser fram emot julen! Den ska bli lugn, stämningsfull, mysig och väldigt speciell i år. Vi ska inte åka någonstans, bara vara hemma och njuta utav vårt hus och varandra. Jag älskar min lilla familj!

Buckeltapeter och höstkärlek



Jag älskar hösten!
Den friska luften, blåsten, hur färgrik och vacker naturen blir, hösten ger mig energi.
Nu är det som allra vackrast tror jag, det gäller att passa på och njuta, snart är den förbi och alla löv ligger på marken.






Tiden och livet rullar på fasligt fort här nu och jag lägger väldigt lite tid vid datorn. Det syns förstås här på bloggen, men allting går i perioder, så även blogglusten. Vi har inte renoverat eller gjort om så mycket här hemma i höst, mer än sakta pysslat och inrett i barnrummet som dock inte är helt, helt färdigt ännu ;) Men nu sover J därinne för det mesta och han älskar att leka i sitt rum! Han blir förresten 14 månader om några dagar, oj vad fort det går.









Häromdagen rev sambon ner ett par bitar tapet i vårt lätt fulaste rum, hallen/allrummet uppe. Där finns en gammal "bucklig" strukturtapet och väggarna går i beige och bajsbrunt, brrr. Möblerna som står där är oplanerade och ditfösta, vem vill lägga energi på att inreda i ett rum som ändå är bajsbrunt? Men nu kan vi nog inte hålla oss länge till... Strukturtapeten ska ned! Först måste vi få bort alla möbler dock, inklusive 3-sitssoffan som nästan hade sönder trappan när vi baxade upp den.... pust. Någon frivillig?

27 september 2011

En inneboende



Vi har fått en ny liten inneboende.
Igår skulle jag öppna skjutdörren in till mitt växthus för att skörda ett par paprika, när jag blev så skrämd att hjärtat nästan hoppade ur. Jag sköt upp dörren kvickt och skulle precis sätta in ena foten i växthuset när jag ser att det ligger en liten igelkott och sover precis innanför dörren, där jag tänkte sätta foten!

Det kanske inte låter så otäckt, men eftersom herr kotte inte hade meddelat sin inflytt så blev jag väldigt överraskad och skrämd. Där låg han kvar i godan ro och solade sig. Jag upptäckte senare ett par bajshögar inne i växthuset så han har nog gottat sig där ett tag. Vem kan klandra honom? Vindruvor, tomater och massa goda örter. Han lyckas precis klämma sig in mellan glasväggen och husväggen där ett litet hål finns.



Han får gärna bo där om han vill. Jag är lite imponerad över igelkottens mod med tanke på våra fyra katter som gärna vaktar gården annars. Ska man kanske till å med lägga in en hög löv därinne åt honom för vinter? Nja det kanske är dumt...

11 september 2011

September i trädgården

Trots att jag knappt hunnit med varken blogg eller trädgård i sommar så är det en hel del som växer där ute ändå! Vi har skördat den första egna gurkan (någonsin), mums! Mina två plantor med småtomater har gett tomater i över en månad nu, jättegoda.



Paprikan börjar få färg nu. Ja, den ska vara brun! En märklig sort som jag beställde på nätet förra året, ska bli spännande att se om den smakar paprika eller choklad ;)



Den gula löken är klar, men det blev inte så många eller så stora. Nästa år ska jag sätta lökar istället för så från frö. Det var knepigt.



Trots att sambon vid två tillfällen med gräsklipparen kört över gurkplantorna som spritt sig utanför pallkragen, har det kommit flera gurkor. Kul! Fast tyvärr är skalet lite hårt, men det kan man ju skala bort visserligen.



Vår stora vinranka i växthuset är full med mogna, lila vindruvor som är söta och goda.

Annars börjar det väl bli dags att avrunda och utvärdera årets skörd. Morötterna blev supergoda, dem har vi flera kvar utav fortfarande. Salladen, supergod och bra. Dock satte jag lite för mycket och borde sått i flera omgångar i stället. Kanske prova fler än 2 sorter nästa år.






Jordgubbarna var jättegoda, de ger förhoppningsvis mer frukt nästa år. De har satt massor utav revor! Spenaten var god, men växte sig snabbt för stor. Purjolök var mer eller mindre ett misslyckande, det står 3 små purjolökar kvar ute i landet som fortfarande är för små.



Gurka var jättesvårt att så, det blev 3-4 plantor utav säkert 20 sådda frön. Men de som tog sig blev bra och har ju som sagt gett gurka. Bönorna är inte klara ännu, men det är fullt med "frukt" på dem, jag vet inte riktigt när de ska skördas ärligt talat? Rädisor funkade så där. Det var lite för varm placering för dem, plus att de blev väldigt uppätna utav något ? i trädgården.

Till nästa år funderar jag faktiskt lite på att flytta alla eller en del utav pallkragarna till andra sidan huset där det inte är full sol hela dagen och istället ha några fina buskar eller blommor vid uteplatsen. Det är skönt med skörden nära, men jag fick vattna hur mycket som helst. Det skulle vara fint med en egen hörna med odlingslådor med grus emellan, men det är ett lite större projekt...

Är det något jag lärt mig under första sommaren/våren med egen trädgård så är det att när man har en 1-åring att ta hand om samtidigt så tar allting i trädgården 700 år att få gjort!!

14 augusti 2011

Gotland i mitt hjärta












Finns det någon mer underbar plats?

En del utav semestern tillbringade vi på Gotland och vi har haft det så himla bra. Träffat släkt, vänner, campat, varit på indisk-orientalisk 30-årsfest, besökt loppisar, strosat i Visby innerstad, varit på Fårö 2 gånger, klättrat på ringmuren, ätit Packhuskällarens supergoda nachostallrik, badat och haft det riktigt skönt.

Men nu är det jobb, vardag och renoveringar som gäller igen :)


20 juli 2011

Jag och Ögonmåttet del 1

Jag älskar gamla möbler och jag älskar att göra fynd.



För ett par veckor sedan hittade jag detta skåp på ett second-hand-ställe. Jag trodde inte prislappen var sann, men det var den, 150 kronor. Skåpet är riktigt gediget och väger cirkus 2 ton.



Det stod ute i en lada full med möbler och grejer, som en bortglömd, dammig pärla. Jag såg framför mig hur perfekt det skulle passa i vår hall. Som vitt förstås. Jag mätte aldrig skåpet, jag kände mig mycket säker på min sak och i mitt inre såg jag framför mig hur både skåpet och en stol eller en jackhängare skulle få plats längs denna vägg.









Hm. Ja, en sak hade jag rätt i. Skåpet blev urvackert i vitt! Men det där ögonmåttet mitt... Det svek mig åter igen.

-Nej, det är inte första gången som jag har ögonmåttat fel.
-Nej, jag verkar aldrig lära mig att börja ta med tumstock.

Det är precis, precis att vi kunde klämma in skåpet längs väggen i hallen, det var väl kanske en meter längre än jag hade sett framför mig i mitt inre.... (ups)





Nu råder lite beslutsångest. Om skåpet ska stå kvar i hallen eller om det ska få byta plats med skänken eller linneskåpet, vilka båda två passar rätt bra där de står idag... Knepigt.

Men i övrigt så bara älskar jag möbeln! Den blev så himla vacker som vit. Jag älskar alla de små detaljerna som kom fram, vilket hantverk. Någon har lagt mycket tid, jobb och kärlek i skapandet utav denna möbel tror jag.