Jag och Ögonmåttet del 1

Jag älskar gamla möbler och jag älskar att göra fynd.



För ett par veckor sedan hittade jag detta skåp på ett second-hand-ställe. Jag trodde inte prislappen var sann, men det var den, 150 kronor. Skåpet är riktigt gediget och väger cirkus 2 ton.



Det stod ute i en lada full med möbler och grejer, som en bortglömd, dammig pärla. Jag såg framför mig hur perfekt det skulle passa i vår hall. Som vitt förstås. Jag mätte aldrig skåpet, jag kände mig mycket säker på min sak och i mitt inre såg jag framför mig hur både skåpet och en stol eller en jackhängare skulle få plats längs denna vägg.









Hm. Ja, en sak hade jag rätt i. Skåpet blev urvackert i vitt! Men det där ögonmåttet mitt... Det svek mig åter igen.

-Nej, det är inte första gången som jag har ögonmåttat fel.
-Nej, jag verkar aldrig lära mig att börja ta med tumstock.

Det är precis, precis att vi kunde klämma in skåpet längs väggen i hallen, det var väl kanske en meter längre än jag hade sett framför mig i mitt inre.... (ups)





Nu råder lite beslutsångest. Om skåpet ska stå kvar i hallen eller om det ska få byta plats med skänken eller linneskåpet, vilka båda två passar rätt bra där de står idag... Knepigt.

Men i övrigt så bara älskar jag möbeln! Den blev så himla vacker som vit. Jag älskar alla de små detaljerna som kom fram, vilket hantverk. Någon har lagt mycket tid, jobb och kärlek i skapandet utav denna möbel tror jag.

Någonting gammalt, något nytt, något blått och något lånat....

Oj oj oj oj oj.

Igår gick min kära sambo ned på knä och friade till mig!

Vilken dag, han hade planerat upp den i smyg från morgon till kväll, underbara älskade, fina människa! Jag trodde bara att vi för en gångs skull skulle gå ut på restaurang och äta, själva, med barnvakt till sonen. Mysigt! Dejtdag liksom.

Jag blev uppvaktad med frukost på sängen och små presenter då och då under dagen, jag blev lite förvånad att han tog i så, men visst, det var ju vår dejtdag! Hihi, men det blev visst lite mer än så. Vår förlovningsdag! Presenterna blev ledtrådar till frieriet som han gjorde vid havet, som jag älskar.

Lycklig!

Gästrummet

Min sambo är gotlänning. Jag älskar Gotland.

När vi skulle göra i ordning gästrummet nere så kom en dröm fram om att försöka skapa ett Gotlandsrum. Men hur? Vad är Gotland? Hur får man fram den känslan i inredning? Jag har ingen aning om vi lyckades, men vi tycker väldigt mycket om rummet båda två.



Sambon har spacklat, trixat, spacklat och fixat för att få fram en yta på väggarna som ska likna puts. Puts och kalkstenshus är Gotland för oss. Det tog mycket tid och mycket spackel! Det syns tyvärr inte på bilderna men väggarna ser verkligen "putsade" ut.

Före -När vi köpte huset så låg det en ledsen gammal plastmatta med både fläckar och hål i på golvet och väggarna hade en rosa-beige nyans som man kan se på väggen nedanför det vita på fotot nedan. Tyvärr glömde vi båda två ta en vettig förebild på väggarna.



För mig är Gotland ljus, sten, natur och råa material. Gardinerna är vita linnegardiner, på golvet ligger ett stort (långhårigt) fårskinn och på väggarna har vi satt upp foton som vi själva har tagit på Gotland. Lite favoritböcker, nytt golv med ja, och ett gammalt linneskåp som blivit vitt nu.



Jag älskar det. Längtan till Gotland infinner sig därinne och med tiden kommer vi nog fylla på med kära föremål som påminner just oss om Gotland. För det är så ju med minnen och känslor, det som är Gotland för mig, kanske inte är Gotland för någon annan.

Turkost och kladdvänligt

Hej alla barn nu blir det barnprogram.
Titta nu här vad lilla jag tar fram.

En liten burk med turkos färg och nu ska ni höra, vad man med en turkos färg kan göra?

Häll den i penseln och tuta och kör, så har vi gjort oss ett staffli i glad kulör!



Jag hittade ett staffli på en second hand-affär i förra veckan som så gärna ville flytta hem till oss. 30 riksdaler kostade det och allt som behövdes var lite kärlek och lite färg. Eller ja, färg fanns det visserligen lite på redan...



Fast jag ville ha mer färg!






Det ska ju bo i barnrummet som vi så smått börjar planera renoveringen utav. Lille J sover inne hos oss ännu men nu är vi riktigt sugna på att fixa hans rum snart. Det var ett bra tag sedan jag målade i någon annan färg än vitt så det här var riktigt roligt! Jag älskar turkost, särskilt på min busunge.





Nu ska jag bara blanda till lite fingerfärg någon dag, klä av herr blivande konstnär, sätta honom i matstolen intill staffliet och låta honom skapa sitt första konstverk! Jag räknar med att den turkosa färgen kommer få många andra färgers sällskap men det gör ingenting. Det blir fint det med.

Loppisfynd! (eller kärleken till en stol)

I lördags hade jag en riktig lyxdag. På förmiddagen åkte jag och min bästa vän på loppisrunda medan min sambo var hemma med sonen. På kvällen var min mamma barnvakt och sambon och jag var ute och åt på restaurang tillsammans med hans arbetskamrater och såg sedan sommarteatern Ett makalöst bröllop med David Batra och Thomas Pettersson på Krustenstierska trädgården. Sedan blev det faktiskt lite drinkar på en bar innan vi begav oss hem till en redan gott sovande liten son.

En mycket härlig dag och många roliga loppisar!



Ett par utav loppisfynden;
Ljusstaken, pottan och kockumsbyttan. De bor numera i vårt uterum som synes på bilden. Spegeln är ett arv från min mormor, bänken kommer från svärmor och svärfar och den söta bjällerklockan här nedan köpte jag för flera år sedan, men jag minns inte riktigt var? Äntligen har den kommit upp. (Den lite brända gamla brädbiten är ett strandfynd, söt tycker jag)



Den bästa loppisen var dock en helt oplanerad sådan. En skylt vid vägen när vi egentligen var på väg hem; tvärbromsa, backa, svänga in och kolla upp vad detta är för något?

Det visade sig vara en stor industribyggnad full med massa saker. En hel del riktigt, riktigt gamla saker. T ex ett par urgamla små trädörrar som verkar ha funnits i något torp för flera hundra år sedan. Två stora, gamla badtunnor i trä, riktiga gamla kyrkbänkar cirkus 5 meter långa, gamla vagnshjul i trä, rostiga handdrivna gräsklippare, enorma gamla spegeldörrar och mycket annat (skit) med förstås.

Jag föll som en fura för två stolar som fanns där.







Jag fick dem båda för 100 spänn! Mycket nöjd. Jag tycker att de är så charmiga och fina! Sambon målaren grymtade lite om färgkladd och ojämnheter men han har totalt förbud emot att gå nära dem med sin pensel. Så det så. Han kan få tvätta av dem lite om han hemskt gärna vill...



Ingen fara, han har att göra ändå. Han håller bland annat på att måla om två olika stora skåp/skänkmöbler här hemma. Det är kärlek där med! å fynd :) Jag älskar fynd! Ska visa dem så snart de är klara!

Tro nu inte att det är han som håller penseln och hon som håller baksleven/dammvippan/diskborsten här hemma, nej jag älskar också att måla. Men när det kommer till de där gamla vackra möblerna med snirkelutsnidningar så är han så himla petig och anmärker om jag missar minsta lilla rinning så då är det bättre att låta honom peta, pilla och pedantmåla i fred. Jag målar annat istället, just nu massa roliga saker till barnrummet. Kuligt!!

Mmmmmums

Det ser alldeles underbart ut på vårt körsbärsträds grenar just nu!








Jag kan intyga att det är väldigt goda körsbär också. Äpplena är också på god väg och jag har smakat de första hallonen. Jordgubbar har vi haft i många veckor nu och det ser ut att komma flera ännu. Underbart!

Men vad gör man av alla körsbär? Även att fåglarna mumsar i sig en del, grannungarna glatt äter en del och vi käkar så många vi hinner så är det många kvar. Jag är verkligen ingen syltmänniska. Jag är glad om jag lyckas baka ett bröd. Ett "färdigt-i-påse-tillsätt-bara-vatten-bröd." På den nivån är vi. Så, något tips på man kan göra utav körsbären?